Tack vare att gårdagen blev till vilodag, kunde jag ta mig igenom kvällens pass med bravur. Mitt uppe i ett pass kan jag ibland få känslan av att kunna klara av vad som helst och plötsligt blir allt så roligt, som tårtkalas i hela hjärnan och med fötter som studsar likt små barn i ett bollhav. Jag behöver sova ser jag. I morgon och på tisdag slipper fröken tåg och slippa oroa sig för försenade sådana. Ja, ni ser, att prata om sig själv i tredje person kan bara betyda läggdags. Det är bäst att passa på att njuta av dagar med hemmaplugg, för nästa kurs på fyra veckor ser ganska hektiskt ut så varken hjärnan eller fötterna kommer att skrivas om i glada metaforer. Vad jag babblar! Men jag antar att denna modefluga till blogg är till för det. God natt. 

---